I fredags började vi dagen med att plugga lite på hotellrummet och därefter stod Schenzen, Kina, på vår planering. Vi tog tåget mot gränsen och tågresan var givande; naturen var helt gudomlig (dock svår att fotografera i farten). Tågresan tog tid och vi hade inte ätit något på över fyra timmar när vi anlände till gränsen. Vi hade fått höra att pappersarbetet mellan länderna skulle vara enkelt och gå snabbt, så vi var inställda på det. Vad vi däremot inte var inställda på var att efter mycket köande och blankettifyllande, bli nekade då vi inte hade något visum. De hänvisade till övervåningen där vi kunde genomföra en visumansökan som även den innebar att fylla i blanketter, sitta ner och vänta för att sedan – så klart – vara tvugna att betala en summa.

 

Nu börjar hungern tillta och tålamodet sjunka. Efter mycket om och men står vi tills sist på andra sidan gränsen, i Kina. Vi hinner inte gå många meter utanför dörrarna innan de tränger sig på "city guide? city tour? shopping?". Usch, jag tittar inte ens på dem. Avskyr dem och Kina redan.

 

För att göra en lång och bitter historia kort: efter att blivit otroligt otrevligt bemötta på McDonalds och för att sedan inse att vi inte kunde betala med vårt kort (vilket var det enda vi hade med oss förutom Hong Kong-dollar som inte fungerar i Kina) så fick vi nog. Femton minuter av vår tid var allt Kina fick. Våra intryck var allt annat än positiva och även om vi förstår att det delvis hade att göra med olyckliga omständigheter, så var vi väldigt nöjda – och utsvultna – när vi återigen hade köat en timme och slutligen fått sätta oss på tåget raka vägen tillbaka till Hong Kong. Ännu mer nöjda var vi när jag vaknade till av en slump, såg IKEA genom rutan och ropade "Vi ska av nu, Emil, vakna!". Vi lyckades leta oss in i restaurangen och fram till de svenska köttbullarna och lingonsylten efter mer än sju timmar utan en enda kalori. 

 

Det var bittra miner då, men vi tycker redan det är en rolig anekdot. För övrigt så var det där våra absolut dyraste stämplar hittills. Och vi har ju trots allt "varit i Kina". 

 

Efter en sväng på IKEA besökte vi Ladies Market – en livlig men ändå på något sätt lugn marknad i Mong Kok. Efter en sväng till hotellet begav vi oss ut i vimlet igen och råkade snubbla in på en fantastisk restaurang med utsikt över hela Kowloon. Maten var suverän så om ni är i Hong Kong, missa inte Hooray i World Trade Center, Causeway Bay. 

 

Cassandra